Vilken underbar dag.
Jag har fått frågan om hur jag ska finansiera min politik. Det är en rätt så rimlig fråga, så jag ska försöka besvara den. Det är främst mina åtgärder inom sjöfarten det gällde. Dvs Tonnageskatten, TAP-avtalet, Statliga bidrag till Svenska Sjöräddningssällskapet, Bemanningen av isbrytarna och räddningshelikoptrarna.
Rent spontant anser jag att 10 miljarder bör täcka det. Den största posten blir en ändrad skatt för rederierna. De skattar inte på själva inkomsten utan på hur stora fartyg de äger. Det underlättar deras planering för att kunna beställa nybyggen. Det blir som bilskatt skulle man kunna säga. De får betala för att de äger en båt, inte för hur mycket de tjänar genom att använda den enkelt förklarat. Har de lättare att planera hur de ska bedriva sin verksamhet så innebär det fler fartyg, dvs mer skatteintäkter och fler jobb.
Slopas TAPavtalet så blir det fler svenskar i arbete, dvs mer inkomster till staten. Så det är ju knappast en kostnad för staten utan snarare en inkomst. Rederierna får betala lite mer i löner till de svenskar som måste anställas istället för de låglönebesättningar som de har nu men med tonnageskatten som kompensation så tjänar de på bytet.
Statligt bemannade isbrytare och räddningshelikoptrar är ingen miljardkostnad heller. Bemannas de som tidigare till större delen av värnpliktiga så kan kostnaden hållas nere. Detta kräver dock att värnplikten återinförs vilket också är en av mina politiska målsättningar.
Den sista posten är också den minsta. Idag så är Svenska Sjöräddningssällskapet (SSRS) en frivilligorganisation. De riskerar ibland sina egna liv för att rädda nödställda på sjön. Utan en krona i ersättning. Organisationen betalas av donationer. Det skulle inte krävas många miljoner för att de skulle kunna förbättra sin verksamhet. Jag vill givetvis att det även i fortsättningen ska vara ett frivilligt arbete men staten borde kunna betala för deras utrustning och räddningsbåtar.
Var ska då pengarna tas ifrån? På 10 sekunders letande så hittade jag de nödvändiga 10 miljarderna per år plus lite till i en
artikel om utanförskap från Dagens nyheter.
Här är ett litet utdrag…
”– Enligt utredningar som andra har gjort kostar en människa som är arbetslös under hela sitt liv staten 14 miljoner kronor. Om man utgår från att vår uppskattning är korrekt – att vi har 50.000 romer i landet varar 80 procent går utan arbete – så medför det 560 miljarder kronor i extra utgifter för staten under deras livstid, säger Maria Leissner. Den summan ger i sin tur en årlig kostnad om 12,5 miljarder kronor.”
När jag kommer in så blir det inte en krona mer till dem.
Dagens citat: "När jag kommer in så blir det inte en krona mer till dem medan svenska rederier får en bättre möjlighet att konkurrera med utländska motsvarigheter, svenska arbetare får tillgång till fler arbete och alla får en säkrare vardag."
