Vilken underbar dag.
Hinner inte skriva något nytt men jag läste nyss igenom mitt första blogginlägg och det är fortfarande så aktuellt. Så om någon orkar läsa det så varsågoda...
Åhh, Helena, blott du är mig trogen…
När andra sviker så finns du alltid där. Du är redan 19 år och de två senaste har vi levt ihop med varandra. Men snart är det dags att säga adjö. Jag måste vidare. Jag måste ha något yngre. Men jag ska alltid minnas dig som en av mina bästa.
Åhh, Helena, blott du är mig trogen…
Du har inte några smäckra linjer men du är inte heller knubbig som många av dina systrar. Du är inte ung längre men ändå har du allt som jag söker. Du är inte lätt att ha att göra med en arla morgon med grov låringssjö. Du är långsam och trög och slö men ändå är du alltid där och nästan alltid håller vi tiden.
Åhh, Helena, blott du är mig trogen…
Vi har ridit ut stormar tillsammans. När vågorna gått höga så har vi fortsatt rakt igenom. Det må spola över väderdäck och utsikten är obefintlig men ändå fortsätter vi. Vi väjer inte för något. När jag är ifrån dig längtar jag efter dig och när jag är hos dig svär jag över dig. Men aldrig bannar du mig för det. Du är tyst och snäll och tålmodig.
Åhh, Helena, blott du är mig trogen...
De säger att vi äter för mycket men vi blir ändå inte fetare. Vi jobbar dygnet runt men får ändå knappt någon lön. Men ändå ska de öka vår arbetstid med onödiga och krångliga rapporter. En dag kommer det att brista och men då står vi där ensamma.
Åhh, Helena, blott du är mig trogen...
Snö och storm. Is och dimma. Ständigt kämpar vi mot klockan. 290 arbetade timmar i månaden utan sådant man tar för givet hemma. De säger att vi "frossar i trådlöst internet och kabel TV i alla hytter" men det tar 20 minuter att logga in på nordisk och TV:n fungerar bara när inte masten skymmer antennen.
Åhh, Helena, blott du är mig trogen...
Jul eller nyårsafton spelar ingen roll. Ombord är alla dagar grå. Men arbete ger frihet.
Vi lever våra liv i sex veckors cykler. Timglaset har tömt sin sand. Snart har jag avtjänat min tid med dig och får nog resa hem. Allt beroende på väder och vind, om maskinerna håller och min avlösare behagar dyka upp. Ibland kan det bli dagar eller veckor extra. Men ändå är man glad över att få åka. Med omdirigerade flyg och försenade tåg. Hem till fattigdom och elände, misär och ensamhet.
Kanske dags att tänka över vad du släpper in för kvinnor i ditt liv. Någon 18-årig liten flicka som vill att du köper allt åt henne/sugardaddy eller om du kanske skulle välja en som är åtminstone jämngammal eller äldre kanske rent utav, de brukar vara lite stabilare.
SvaraRadera