Alldeles för lite, alldeles för sent.
Den 21:a januari publicerade Näringsdepartementet regeringens
handlingsplan för att stärka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft
(N.2013.01).
Den är fylld av vackra bilder, faktafel , ironi och rent ut
sagt enfaldiga förslag men den som letar efter konkreta åtgärder som skulle
kunna skapa jobb för svenska sjömän blir sorgligt besviken. Handlingsplanen
verkar faktiskt handla om allting annat än just hur det ska skapas nya
arbetstillfällen.
Redan i inledningen slås
det fast att Sverige är en sjöfartsnation och att omkring 100 000
personer är sysselsatta inom sjöfartssektorn och alla dess omgivande företag.
Av dessa 100 000 är det dock bara cirka 10 000 ombordanställda. Här nämns även
att 10% av de ombordanställda har sk TAP-avtal (sid 10) vilket innebär att de är tillfälligt anställd personal,
oftast från Filippinerna, på fraktfartyg
i internationell fart. Siffran 10% bantas konstigt nog ner till 6% bara 5 sidor senare (sid 15)
där det påstås att det bara skulle vara 6% anställda under TAP-avtal. Ingen
vidare förklaring ges heller.
De första sidorna tar även upp det sjöfartsstöd som idag finns vilket innebär att rederierna
i praktiken får tillbaka den skatt som
vi ombordanställda betalar på lönen, den kostnad för sociala avgifter och
pension som de själva står för. Tack vare den stora utflaggning, eller snarare
den massaker på den svenskflaggade handelsflottan, som skett de senaste åren så
finns det nu pengar över i statens kassakista vilka kan spenderas på att låta
fartygstyper som tidigare inte var omfattade av stödet nu få del av det, som
exempelvis sjömätningsfartyg eller mudderverk. Det är en god idé men det skapar
inte en mängd nya jobb för svenska sjömän.
Sedan kommer den första riktiga besvikelsen.
”Regeringen kommer
att tillsätta en utredning som ska analysera möjligheten att införa ett
system med tonnageskatt i Sverige.” lyder rubriken. Istället för ett förslag och ett beslut om
införande kommer alltså ännu en utredning.
Det är en första käftsmäll på sjöfarten men inte den sista i den här
handlingsplanen.
De flesta länderna i EU har tonnageskatt för sina handelsflottor. Som jämförelse kan
man ta vårt grannland Finland som införde tonnagebeskattning under förra året
och sedan dess har 22 fartyg fått finskt flagg vilket i sin tur genererat i
fler än 700 arbetstillfällen och det enbart under 2011 och 2012. Även en mängd
nybyggen kommer att flaggas finskt när de levereras.
Frågan om tonnageskatten är som sagt inte ny utan den har
utretts tidigare. Det som är nytt är dock hur kritisk situationen faktiskt är
idag. De senaste åren så har antalet svenskflaggade fartyg mer än halverats och
genom att fortsätta förhala införandet av ett nytt beskattningssystem så dömer
regeringen de flesta återstående fartygen att också tvingas hala sin flagg.
Nästa smäll kommer på sidan 15 i utredningen. Här slås benen undan totalt på den som tror
att handlingsplanen skulle innebära något hopp om fler jobb ombord. Rubriken
lyder ”Möjlig ökad tillämpning av TAP-avtal”. Dock så väljer regeringen att
inte agera mer än att kunna tänka sig att bjuda in arbetsmarknadens parter till
samtal om det.
Sedan 1998 så rederierna haft möjlighet att anställa 50% av
besättningarna under TAP-avtal och sedan 2010 upp till 75% på vissa fartyg, med
fackförbundens goda minne. Att
regeringen inte väljer att agera mot det här avtalet är ett svek mot svenskt
sjöfolk.
Ytterligare ett förslag listas upp som gäller att införa
EU:s regelverk om inre vattenvägar. Det skulle underlätta fartygstrafiken på
Vänern och Mälaren men det skapar inte en mängd nya jobb för svenskt sjöfolk.
Även förbättrad infrastruktur till och från de svenska hamnarna nämns vilket är
av betydelse för handeln men inte för antalet arbetstillfällen för svenskar
ombord.
Sedan dyker nog den mest ironiska punkten upp i
handlingsplanen. Regeringen slår sig för bröstet och lovar hela 2 250 000
kronor i bidrag till de båda svenska sjöbefälsskolornas studenter. Pengarna ska
användas till resor när de ska mönstra på fartyg under utländsk flagg.
Först driver alltså regeringen en politik som slaktar den
svenska handelsflottan och sen är de storsinta nog att erbjuda sig att betala
biljetten när studenterna måste hitta praktikplats hos andra staters fartyg?
I samma punkt nämns att för att få behörighet så måste man
ha praktik vilket inte riktigt är hela
sanningen. Det nämns inte ett ord om den 3åriga befälsutbildning som matroser
och motormän kan genomgå vilket inte
innefattar praktik då man redan arbetat till sjöss. Allt färre sökande får
tyvärr just den utbildningsmöjligheten på grund av de filippinska TAP-anställda
som ersätter våra svenska matroser och motormän.
Ekvationen ”inga
svenska matroser – inga svenska styrmän – inga svenska kaptener” blir
ett problem för rederierna i slutänden eftersom de i många fall fortfarande
vill ha svenska seniorbefäl. Problemet blir ännu allvarligare om man ser till
att utflaggningen inte ger tillräckligt med praktikplatser för de utan
sjöfartserfarenhet som väljer att läsa den 4åriga utbildningen som innefattar
praktik. Ekvationen ”inga praktikplatser
– inga svenska styrmän – inga svenska kaptener” blir samma problem för
rederierna i slutänden.
Regeringen har även inlett en dialog med olika myndigheter
om att iordningställa praktikplatser på statliga fartyg. Vilka myndigheters
fartyg det skulle vara är väldigt oklart då redan Sjöfartsverket och Försvarsmakten
erbjuder praktikplatser åt elever .
Några sista punkter om att tillåta beväpnade vakter att
tjänstgöra ombord på svenska fartyg i farvatten där det finns pirataktivitet,
hårdare utsläppskrav i Östersjön och att upprätta övervakade ”motorvägar till
sjöss” är goda förslag men det skapar som sagt inte många nya jobb för svenska
sjömän. Den här ”handlingsplanen” är alldeles för lite, alldeles för sent.
Men det finns sätt för att skapa nya arbetstillfällen
ombord. Genom att riva upp TAP-avtalen och införa en tonnageskatt så skulle
1000tals nya jobb skapas. Båda måste dock ske i kombination med varandra.
Tonnageskatten bör ges till de rederier som är villiga att i utbyte mot den
slopa TAP-avtalen och enbart anställa svenskt sjöfolk
