Alldeles för lite, alldeles för sent.

Alldeles för lite, alldeles för sent.

Den 21:a januari  publicerade Näringsdepartementet regeringens handlingsplan för att stärka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft (N.2013.01). 

Den är fylld av vackra bilder, faktafel , ironi och rent ut sagt enfaldiga förslag men den som letar efter konkreta åtgärder som skulle kunna skapa jobb för svenska sjömän blir sorgligt besviken. Handlingsplanen verkar faktiskt handla om allting annat än just hur det ska skapas nya arbetstillfällen.

Redan i inledningen slås  det fast att Sverige är en sjöfartsnation och att omkring 100 000 personer är sysselsatta inom sjöfartssektorn och alla dess omgivande företag. Av dessa 100 000 är det dock bara cirka 10 000 ombordanställda. Här nämns även att 10% av de ombordanställda har sk TAP-avtal (sid 10) vilket innebär  att de är tillfälligt anställd personal, oftast från Filippinerna,  på fraktfartyg i internationell fart. Siffran 10% bantas konstigt  nog ner till 6% bara 5 sidor senare (sid 15) där det påstås att det bara skulle vara 6% anställda under TAP-avtal. Ingen vidare förklaring ges heller. 

De första sidorna tar även upp det sjöfartsstöd  som idag finns vilket innebär att rederierna i praktiken får tillbaka den skatt  som vi ombordanställda betalar på lönen, den kostnad för sociala avgifter och pension som de själva står för. Tack vare den stora utflaggning, eller snarare den massaker på den svenskflaggade handelsflottan, som skett de senaste åren så finns det nu pengar över i statens kassakista vilka kan spenderas på att låta fartygstyper som tidigare inte var omfattade av stödet nu få del av det, som exempelvis sjömätningsfartyg eller mudderverk. Det är en god idé men det skapar inte en mängd nya jobb för svenska sjömän. 

Sedan kommer den första riktiga besvikelsen.

”Regeringen kommer  att tillsätta en utredning som ska analysera möjligheten att införa ett system med tonnageskatt i Sverige.” lyder rubriken.  Istället för ett förslag och ett beslut om införande kommer alltså ännu en utredning.  Det är en första käftsmäll på sjöfarten men inte den sista i den här handlingsplanen.

De flesta länderna i EU har tonnageskatt  för sina handelsflottor. Som jämförelse kan man ta vårt grannland Finland som införde tonnagebeskattning under förra året och sedan dess har 22 fartyg fått finskt flagg vilket i sin tur genererat i fler än 700 arbetstillfällen och det enbart under 2011 och 2012. Även en mängd nybyggen kommer att flaggas finskt när de levereras. 

Frågan om tonnageskatten är som sagt inte ny utan den har utretts tidigare. Det som är nytt är dock hur kritisk situationen faktiskt är idag. De senaste åren så har antalet svenskflaggade fartyg mer än halverats och genom att fortsätta förhala införandet av ett nytt beskattningssystem så dömer regeringen de flesta återstående fartygen att också tvingas hala sin flagg.

Nästa smäll kommer på sidan 15 i utredningen.  Här slås benen undan totalt på den som tror att handlingsplanen skulle innebära något hopp om fler jobb ombord. Rubriken lyder ”Möjlig ökad tillämpning av TAP-avtal”. Dock så väljer regeringen att inte agera mer än att kunna tänka sig att bjuda in arbetsmarknadens parter till samtal om det. 

Sedan 1998 så rederierna haft möjlighet att anställa 50% av besättningarna under TAP-avtal och sedan 2010 upp till 75% på vissa fartyg, med fackförbundens goda minne.  Att regeringen inte väljer att agera mot det här avtalet är ett svek mot svenskt sjöfolk. 

Ytterligare ett förslag listas upp som gäller att införa EU:s regelverk om inre vattenvägar. Det skulle underlätta fartygstrafiken på Vänern och Mälaren men det skapar inte en mängd nya jobb för svenskt sjöfolk. Även förbättrad infrastruktur till och från de svenska hamnarna nämns vilket är av betydelse för handeln men inte för antalet arbetstillfällen för svenskar ombord.

Sedan dyker nog den mest ironiska punkten upp i handlingsplanen. Regeringen slår sig för bröstet och lovar hela 2 250 000 kronor i bidrag till de båda svenska sjöbefälsskolornas studenter. Pengarna ska användas till resor när de ska mönstra på fartyg under utländsk flagg. 

Först driver alltså regeringen en politik som slaktar den svenska handelsflottan och sen är de storsinta nog att erbjuda sig att betala biljetten när studenterna måste hitta praktikplats hos andra staters fartyg?

I samma punkt nämns att för att få behörighet så måste man ha praktik  vilket inte riktigt är hela sanningen. Det nämns inte ett ord om den 3åriga befälsutbildning som matroser och motormän kan genomgå  vilket inte innefattar praktik då man redan arbetat till sjöss. Allt färre sökande får tyvärr just den utbildningsmöjligheten på grund av de filippinska TAP-anställda som ersätter våra svenska matroser och motormän. 

Ekvationen ”inga  svenska matroser – inga svenska styrmän – inga svenska kaptener” blir ett problem för rederierna i slutänden eftersom de i många fall fortfarande vill ha svenska seniorbefäl. Problemet blir ännu allvarligare om man ser till att utflaggningen inte ger tillräckligt med praktikplatser för de utan sjöfartserfarenhet som väljer att läsa den 4åriga utbildningen som innefattar praktik. Ekvationen ”inga  praktikplatser – inga svenska styrmän – inga svenska kaptener” blir samma problem för rederierna i slutänden. 

Regeringen har även inlett en dialog med olika myndigheter om att iordningställa praktikplatser på statliga fartyg. Vilka myndigheters fartyg det skulle vara är väldigt oklart då redan Sjöfartsverket och Försvarsmakten erbjuder praktikplatser åt elever .

Några sista punkter om att tillåta beväpnade vakter att tjänstgöra ombord på svenska fartyg i farvatten där det finns pirataktivitet, hårdare utsläppskrav i Östersjön och att upprätta övervakade ”motorvägar till sjöss” är goda förslag men det skapar som sagt inte många nya jobb för svenska sjömän. Den här ”handlingsplanen” är alldeles för lite, alldeles för sent.

Men det finns sätt för att skapa nya arbetstillfällen ombord. Genom att riva upp TAP-avtalen och införa en tonnageskatt så skulle 1000tals nya jobb skapas. Båda måste dock ske i kombination med varandra. Tonnageskatten bör ges till de rederier som är villiga att i utbyte mot den slopa TAP-avtalen och enbart anställa svenskt sjöfolk

18/56

Vilken underbar dag.

Dag 18 av 56 ombord. Det är 30 grader varmt ute och jag ska inspektera livflottar och FRB:n. Solen skiner och det är inte ett moln i sikte. Det här kommer att ta tid känner jag. Sitter i solen på backen och njuter. Vi ligger close standby idag medan de jobbar under riggen och det är faktiskt skönt att vara ute och röra på sig lite trots värmen.

Igår testade vi brandbekämpningsutrustningen. Det är bra tryck i de vattenkanonerna kan jag lova.

Idag blir det att släpa sig ner till gymmet igen fast motivationen inte är på topp...

 

Välkomen till min värld...

Vilken underbar dag.

En helt underbar dag fylld med spänning! Eller kanske inte...

Vaknar av fartygslarmet. Kolsvart i hytten och jag snubblar över skrivbordsstolen på väg till lampknappen. Sliter på kläderna och springer till samlingsstationen. Idag har vi brandövning, livräddningsövning och livflotteövning. Härligare sätt att vakna upp på finns knappast...

Resten av dagen blir lugn iaf. Det är skönt att få sitta med en kopp kaffe och sakta gunga i de långa dyningarna som rullar in söderifrån. Rakt söderut är det bara hav ända tills sydpolens is tar vid. Vi ligger kvar vid riggen SE och det kommer vi nog att göra ett par dagar till.

Ska försöka gå ner till gymmet varannan dag har jag bestämt. Jag har faktiskt ett vad att vinna...

En helt vanlig jävla dag...

Vilken underbar dag.

Skrev ett blogginlägg som inte blev riktigt vad jag täkt. Får se om det någonsin blir publicerat. Tills dess får ni nöja er med det vanliga uppdateringarna. För övrigt så börjar jag tänka på engelska... Lite hjärntvättad har jag nog hunnit bli på 2 veckor.

Har man lite fritid ombord så kan man ju alltid fiska. Vi fick en liten på 38 kilo som hamnade i byssans frys. I dag har vi lossat cement till SE och jag fick en bild på när de blåser ur sina linor efteråt. Fick även en bild på när de tar emot helikoptern.

S E

Vilken underbar dag.

Jag har hittat mig en riktig puma. Jag trivs med henne. Inte lika ung som Jaguaren men har desto mer rutin. She dosen´t fuck me over som överstyrman säger.

Vi ligger som supplybåt till en borr-rigg just nu. Idag har vi bunkrat dem med både vatten och diesel . Rör och containrar blir det nästa vecka. Det är spännande båtkörning men lite långtråkigt samtidigt. Att vara med när de lyfter upp saker med kranen är lite mer att göra än att bara sitta och titta på en slang.

Vädret är fint och vi hade 31 grader vid lunchtid. Det är inte så illa att sitta på bryggan med aircondition då... 

Vad gör man när livet suger?

Vilken underbar jävla dag.

Vad gör man när livet suger?
Det är en sån dag idag. Jag är inte bakis idag men de känns fan nästan så. Bakfylleångesten finns där som om man skulle gjort något dumt kvällen innan fast jag är rätt säker på att så inte är fallet. Mest eftersom jag inte drack igår. Men ändå...

Jag tror att det är landsjuka jag känner av snarare än bakfylleångest även om känslan är väldigt lika. Jag har förmodligen varit hemma för länge och längtar ut. Jag har hunnit med det jag ville på den här ledigheten även om det gick helt annorlunda än vad jag planerade. Ibland blir det inte riktigt som man planerar. Ibland blir det bara helt åt helvete fel...

Landsjukan är hemsk. Rastlösheten är jobbig men i kombination med bristen på motivation blir det värre. Jag vill göra något men känner samtidigt inte för att göra något alls. Jag vill inte vara själv men orkar inte med någon. Jag vill bara ut just nu. Ut till en båt. Ut till där man jobbar 6 om 6. Ut till där man sover, äter och tränar på sin lediga tid och slipper tänka för mycket. Ut till där dygnet är inrutat och planerat. Ut till friheten. Jag längtar ut...

Så vad gör man när livet suger? Sitter på balkongen med en kopp kaffe men solen lyser bara med sin frånvaro. Lyssnar på Sabaton och funderar över nästa partiaktivitet. Vi var och registrerade oss som blodgivare igår. Det gjorde mig glad ett par timmar iaf. Att få göra något vettigt och tänka på annat är ett måste just nu. Partiets aktiviteter verkar vara det enda som gör mig glad just nu. Jag längtar ut...

Rederiet mailade om att några papper till min visumansökan inte är giltiga så länge till så de vill skicka ut mig tidigare. Några få timmar av lycka tills det kommer ett nytt mail om att det inte går utan jag får nog vackert vänta tills den 6:e september ändå. De ger en hopp och sedan slår de undan benen på en igen. Precis som kvinnor...


Jag längtar ut... 

Nu tar jag semester...

Vilken underbar dag.

Avmönstringsdagarna är alltid de dagar man brukar se fram emot mest. Hytten är städad, biljetten bokad och väskan är packad. Inte ens ett regnväder kan dra ner humöret.

Åkte med en companybåt hem från Tyskland och hann med morgontåget från Malmö.
Nu sitter jag i solen på balkongen med en stor jävla gin&tonic.

6 veckor ledigt ska jag ha den här gången. Det ska bli riktigt skönt.

Glad sommar fuckers! Kika gärna förbi och fika eller grilla om ni är sugna.

Homeward bound...

Vilken underbar dag.


Det är inte lätt att ställa om dygnet. Byter från att jobba mellan 12-6 till att jobba 6-12 idag efter 10 dagars nattjobb. Men det är inte många dagar kvar innan jag går hem hoppas jag. Jag lär upp min avlösare. Det återstår att se om han känner sig säker nog att fortsätta på egen hand till helgen.

Har bunkrat upp med cigaretter åt tant M. med vin åt mig själv och min matlagningskombatant och med godis åt de små trollen jag känner. Det kommer att bli en bra ledighet känner jag på mig. Försökte göra en lista på allt roligt som jag ska hinna med och den är redan lång.

Snart går jag hem. Fram tills dess så glider jag med, övervakar och njuter av soluppgången...

Dagens visdomsord från vaktmatros: "Det spelar ingen roll om det regnar. Jag ska till Prag och kommer att vara så full att det kvittar."

"Det var som att sticka in handen i skåpet och komma till Narnia!"

Vilken underbar dag.

"Det var som att sticka in handen i skåpet och komma till Narnia!" säger matrosen på sin klingande skånska. Han riktigt strålar av lycka. Han har hittat ett bortglömt paket Zoegás Skånerost längst in i ett skåp. Trots att det faktiskt är fredagen den 13 så har vi en sagolik tur. Att sitta vaken mellan midnatt och klockan 6 med Presidenten som sällskap är ingen höjdare.
Presidenten är det billiga, finska kaffemärke som kontoret förordar istället för det underbara Zoegás. Presidenten smakar som det vore bryggt på rönnbär och sågspån. Egentligen borde det bannlysas och finnas med på FN:s lista över otillåtna förhörsmetoder.

Ute växlar vädret mellan ösregn och strålande solsken, mellan 18 m/s till stiltje. Vaktmatroserna löser av varandra vid 4 och min nya kollega smakar på det välsignade kaffet. Vi paserar Gotland så nära att man skulle kunna spotta iland men ändå hittar min telefon inget nät. Förbannade 3.

Matrosen däremot sms:ar så fingrarna glöder samtidigt som han berättar om sina erövringar. Jag kontrar med att hälften säkert bara är olika sorters djur med flicknamn som han räknar upp och att det är väldigt vanligt med sånt i hans hemby Timmernabben. Men han lyssnar inte längre. Han ska göra 5 veckor ombord den här gången. Det är lite längre än det ordinarie passet som är 2 veckor. Han sitter redan och räknar pengarna...

Jag är nöjd med att göra ett kortare pass den här törnen. I vanliga fall vill jag vara ute längre men den här gången ska jag hem till något kul. Först är jag utmanad på matlagningsbattle och i början av augusti så är det sommarlägret Nordisk Vision som står på schemat. Jag har redan planer för hur jag ska ta hem den tävlingen och på Nordisk Vision kommer jag att förevisa HLR och lite första hjälpen.

Jag längtar hem...

Dagens visdomsord från vaktmatros 1: "Ha alltid ett extra paket kaffe i skåpet."
Dagens visdomsord från vaktmatros 2: "Ha alltid ett extra paket kaffe i skåpet."

Vissa dagar undrar jag vad fan jag jobbar med.

Vilken underbar dag.

Vissa dagar undrar jag vad fan jag jobbar med. Telefonen ringer på bryggan och folk klagar på allt från temperaturen i bubbelpoolen till aggregaten på kyltrailers som inte fungerar. Allt från stopp i toaletterna till att fråga vad det är för temperatur ute. Och alla förväntar sig att jag ska lösa allt. Då känns det som om jag valt fel yrke. Hade jag velat jobba som magiker hade jag blivit lärling åt Joe Labero. Det enda jag kan göra är att delegera fråga, att be dem ringa någon annan eller att helt enkelt tyst förbanna herr Bells uppfinning inombords.

Vissa dagar vill jag bara sitta där ifred, utan telefon, med min kaffekopp och stirra in i dimman. Sitta i min egen lilla värld. Bara radarn, kaffekoppen och mina egna tankar. Det låter lite mellankoliskt men det hinner aldrig bli tråkigt. Dels för att telefonen ringer hela tiden, dels för att trafiken på östersjön är rätt livlig och dels för att matrosen på min vakt är en kul kille.

Dagens underhållning kommer i form av en kryssningsbåt på väg till Stockholm som ropar upp andra fartyg över radion för att be dem bryta mot trafikreglerna med en oerhörd vännlighet och dels andra fartyg som med sina namn, som man bara måste misstolka, ger upphov till skratt. Vissa fartygs namn är inte så genomtänkta.

Båten du inte vill möta i en mörk TSS...

 
 
 
Samtal om kvinnor, maten ombord, invandringen och lämliga straff för P3:s radiopratare fördriver tiden. Man glider in och ut ur sina egna tankar snabbt. På dagarna kan det gå flera timmar utan att jag tänker på henne. På natten är det värst. I mörkret är det lättare att se henne framför mig. Som ett spökskepp...


Dagens visdomsord från vaktmatrosen: "Gift dig aldrig med en tjej med röda strumpor."