Jag vaknar upp mitt i natten av att det är tyst. Det är svårt att somna om när man vant sig vid konstanta oljud. Allting måste skaka och vibrera, gnissla och knarra, fläktarna måste susa. Är det tyst har någonting hänt. Något är fel. Maskinerna har stannat.
Vissa vaknar lätt av ljud men när jag nyss kommit iland så vaknar jag alltid av tystnaden. Det är jobbigt att vakna upp men samtidigt så jävla skönt att kunna vända sig om och somna om istället för att springa upp på bryggan.
Att få komma hem till sin egen säng är skönt men efter 51 dagar på sjön så känns det konstigt att vara hemma. Konstigt. Tomt. Ovant. Men skönt.
Det blev längre tid ute än planerat den här gången. Att "göra lite övertid" innebar 9 dagar extra. Men just nu kan det kvitta. Jag har inget planerat på min ledighet ändå. Jag tar dagen som den kommer. Och "Cirkus Helena" seglar vidare även när dess clowner är på ledighet. Och clowner är vi och Helena är vår scen. Grymma skämt och spratt är våran vardag. Det är ett dårhus och vi älskar det.
Mina tre stolta clowner! Trötter, Fuller och Gnäller
Dagens citat: (På restaurang igår)
Jag: Jag kan bjuda på det här idag.
Hon: Nej, det behövs inte.
Jag: Jag är rik, du är fattig, jag bjuder idag. Punkt.
Hon: Ska vi gifta oss?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentera gärna om ni vill.